bettank -

En kärlekshistorisk tidslinje.

Av en eller annan anledning började jag under lektionen igår fundera över varför vi faller för de människor vi gör, och hur detta utvecklas. Är det ett ett mönster vi fötts med, eller är det något som formas både av genetiska skäl och av de upplevelser vi bär med oss?

Låt oss för enkelhetens skull ta mig som exempel:

Ålder 0-7
I mina absolut yngsta dagar blev jag kär i "männen" i min omgivning. Ett utmärkt exempel är min brors bästa vän Daniel, som jag med stjärnor för ögonen överlämnade ett kärleksbrev till när jag var 6 år. Då var han 14.

Ålder 7-12
Under låg- och mellanstadiet blev man kär i den pojke som var sötast just den veckan. Kanske hade han sagt något snällt, kastat sudd på en under lektionen eller rent utav bjudit in en på sitt födelsedagskalas.

Ålder 13-15
Högstadiet. Under denna tid hade man alltid någon "på G". Man visste inte alltid vem man skulle "satsa på", men någon fanns alltid där, och inte allför sällan hamnade deras namn i ett hjärta på en och annan sida i skrivhäftet under till synes meningslösa lektioner. Vad de hade gjort för att förtjäna kärleken? Ptja, allt från att vänligt snöbada en mitt i januari till att köra epa (eller a-traktor) och kunna köpa öl. Sådant stod sannerligen högt i värde.

Ålder 15-16
Så kom dagen när jag iallafall skaffade mig den första riktiga pojkvännen. Romantiken och kärleken så gott som rök ut ur mina öron, och jag hade väldigt snart tunnelseende där han var allt.

Ålder 16-18
Någon gång tar även första kärleken slut, och jag stod inför andra året på gymnasiet med nyvunnet singelliv. Naivt trodde jag att kärleken skulle fortsätta fungera ungefär likadant, men vilken tabbe. Missförstå mig inte, gymnasiet var nog en av de roligaste tiderna i mitt liv, men usch vad romanserna tröt.

Turligt nog fann jag en andra pojkvän, och vi föll pladask för varandra. Det visade sig dock att kärlek inte var tillräckligt, och efter 6 bräckliga månader tog även det slut.

Ålder 19-20
Efter två mer eller mindre misslyckade förhållanden stod jag rätt bitter. Mitt liv bestod av ett slappt (men underbart) jobb, volleybollträningar och väldigt mycket fritid. Jag funderade mycket över vad jag skulle ta mig till, och när jag hittade en utbildning i Norrtälje som jag även kom mig in på kändes det som att jag äntligen skulle få en nystart.

Glad och upprymd flyttade jag ner och började på min utbildning. I denna nya romantiska värld förväntade jag mig nästan att Den Stora Kärleken helt enkelt skulle ringa på min dörr en dag, och så skulle vi leva lyckliga i alla våra dagar. Så blev det inte.

Jag åkte ut som reseledare under sommaren, och det lärde mig bli mer och mer säker igen efter mina första förhållanden som gått i kras.

Idag
Ju äldre jag blir desto mer funderar jag över vad det är som gör att vi väljer de partners vi gör. Och vad är skillnaden mellan hur tjejer och killar resonerar?

Som tjej är det nästintill omöjligt att förstå hur det motsatta könet tänker. Inte alltför sällan använder jag mig då av min vän skåningen för att diskutera, och eftersom han passande nog är av det manliga könet får jag iallafall svar på hur killarna i hans umgängeskrets resonerar. Han berättade för mig att killarna som är hans vänner ofta beklagar sig över att deras flickvänner är småkorkade och kommer med dumma idéer. Min följdfråga blev naturligtvis varför man är tillsammans med någon man tycker är småkorkad. Enligt skåningen är det för att män bara har rätt till tre smycken: en snygg bil, en dyr klocka och en vacker flickvän.

Det låter väldigt tragiskt, iallafall i min lilla romantiserade värld där det fortfarande handlar om någon slags tvåsamhet. Av en eller annan anledning kom vi in på hur det fria sexet har påverkat förhållanden idag. Förut gick det normalt till så att man möttes, umgicks, blev tillsammans och sen låg med varandra. Idag möts man, har sex och efter det inleder man eventuellt någon slags dejtingfas.

För att citera skåningen igen: "Tacka fan för att många i förhållanden inte är ärliga mot varandra och inte respekterar varandra."

Men vad är det då som man värdesätter i en tvåsamhet? För mig är det iallafall grundläggande att båda är på någotsånär samma intelligensnivå. Man måste kunna föra ett samtal framåt, och känna att man förstår varandra. Samma sak letar man hos vänner, så varför inte i en partner? Sedan är det naturligtvis viktigt att det finns någon slags fysisk attraktion. Utan den tror jag inte ett förhållande fungerar.

Kommunikation. Den tredje faktorn. Ta vilket förhållande som helst, det fungerar inte utan kommunikation. Tyvärr har ordet blivit överanvänt i diverse sammanhang, men hur ska någonting alls fungera om man inte pratar med varandra? En partner ska trots allt, i mina ögon, även vara ens bästa vän. Poängen är att man ska vara ett team som tillsammans möter allt som sker i livet. Både bra och dåligt.

Hur går vi tillväga då?
Ja, så mycket vet jag att vi av det kvinnliga könet har en tendens att analysera allting. Naturligtvis börjar det med att vi ser utsidan. Men sen funderar vi exempelvis över hur vi och den tilltänkta partnern går ihop fysiskt och psykiskt, och inte minst hur han kommer passa in i vänkretsen.

Det andra könet tänker inte så mycket. De jagar. En söt eller snygg tjej är lika med en potentiell partner.

Ett ordspråk säger att "mannen tror att han väljer kvinnan, men det är kvinnan som väljer mannen som ska välja henne."
Kanske stämmer det. Mannen och kvinnan möts, men i slutänden är det kvinnan som bestämmer om det kommer utvecklas till ett förhållande eller inte.

Under de gångna veckorna har vår klass läst marknadsföring. En av föreläsarna har på ett humoristiskt sätt förklarat olika termet genom att sätta in dem i raggnings- eller kärlekssituationer. Det har nu resulterat i att jag ska analysera männen i mitt liv enligt Bostonmodellen, lägga upp en AIDAstrategi för min nästa dejt och om det börjar leda någonvart genast göra en SWOTanalys.

Förklaring:
AIDA = Attention, Interest, Desire, Action
SWOT = Strenght, Weakness, Opportunity, Threat
Bostonmodellen =
1. En produkt/vara som man inte vet om den kommer lyckas
2. En produkt/vara på uppgång som bör läggas kapital på
3. En produkt/vara som funnits länge och fortfarande drar in pengar
4. En produkt/vara som man inte tjänar någonting på och helst borde avveckla, men som ibland måste finnas kvar ändå

2007-11-30 @ 22:42:00 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Planering.

Igår beställde jag min flygbiljett upp till Skellefteå. Känns skönt att ha det avklarat och inplanerat, så jag faktiskt vet att jag kommer mig iväg. I vanliga fall är jag otroligt dålig på att göra saker och ting i tid så det slutar med att jag får betala onödigt mycket för en sittplats på nattåget upp istället. Tack SAS, för att ni hade biljetter.

Min bror informerade mig idag om att de hade lyckats skicka min nyinförskaffade telefon upp till Norsjö. Vilken tabbe. Nåja, det innebär att mamma får skicka ner den, eller att min bror får ta med sig den ner nästa helg. Det är ju vilket som. Annars har jag något att leka med när jag kommer upp, helt enkelt.

Fick även veta att lägenheten inne i Stockholm blir ledig i månadsskiftet januari/februari mest troligt. Får ta och fundera över det litegranna. Har egentligen inte råd med hyran, och det känns onödigt att pendla åt fel håll. Mest troligt tar jag den inte. Synd. Det var en bra chans.

På lördag ska jag jobba och sälja glögg i år igen. Ser faktiskt fram emot det! Det är riktigt mysigt att dela ut varm glögg och pepparkakor till de frusna konsertbesökarna.

Der er ingenting i verden så stille som sne,
når den sagte gennem luften daler,
dæmper dine skridt,
tysser, tysser blidt
på de stemmer,
som for højlydt taler.

Der er ingenting i verden af en renhed som sne,
svanedun fra himlens hvide vinger.
På din hånd et fnug
er som tåredug.
Hvide tanker tyst i dans sig svinger.

Der er ingenting i verden, der kan mildne som sne.
Tys, du lytter, til det tavse klinger.
O, så fin en klang,
sølverklokkesang
inderst inde i dit hjerte ringer.

2007-11-29 @ 19:28:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

4 dagar i Köpenhamn.

Phew!

Så har jag spenderat 4 dagar i det ack så vackra Köpenhamn.

Torsdag:
Torsdag kväll flög min kära väninna Helena och jag ner till Köpenhamn klockan 19:15. Eftersom vi båda var rätt nervösa bestämde vi oss för att ta och dricka lite lugnande alkohol innan vi kom fram. Det började i bilen ur till flygplatsen (tack än en gång Madde för skjutsen!), där vi blandade en drink i två ärligt stulna pappersmuggar från Statoil. Finlandia Lime och Festis vattenmelon blir en skön drink må jag säga. Lite sådär smålulliga checkade vi in, och fick t.o.m. med Helenas älgpinne med hjälp av den underbara personalen i FlyNordics disk.

Eftersom vi fortfarande inte ätit någonting inhandlade vi en rensmörgås och ett svindyrt glas med vin. Detta delade vi på och blev därmed lite mer onyktra. Innan boardingen delade vi på en till liten flaska med utsökt vitt vin, och fnissade oss ombord på planet. Efter var sitt glas till på flyget var vi stadigt i gasen, och en väldigt intressant meningsutväxling ägde rum:

Jag: Alltså, Helena... jag... älskar dig!
Helena: Hahahaha! Där kom den! Klockan sju!
Jag: Helena, klockan är åtta!
Helena: Hahahaha! Klockan noll åtta noll noll.
Jag: Eller 20:00!

Det bör tilläggas att jag egentligen skulle säga att jag älskar hennes fantasi eller sättet hon säger saker på. Det kom bara ut lite fel. ;)

Väl framme stod Lasse och väntade på Helena, medans Anders var lite sen (eller, egentligen var vi tidiga). Så åkte vi bil hem till Caroline, där jag lämnade min packning och hakade på Anders hem till honom efter att han visat mig lite runt i CPH.

Fredag:
På fredagen åkte Anders och jag in till Köpenhamn och siktade in oss på vårt mål: Tivoli!
Det var så mysigt med all julbelysning och hela stämningen. Vi åt litegranna och drack varm choklad innan vi bestämde oss för att det var dags för mig att åka hem.

Så åkte jag tillbaka ut till Caroline, och vi gjorde oss i ordning för en fartfylld kväll. Klockan 19:30 anlände vi till den skandinaviska middagen som bestod av oss två, plus två tjejer som båda är från Norge, men båda bor nu i Danmark. Vi åt en mycket god middag och lyckades dricka upp fyra flaskor vin. En av tjejerna, Rikke, föreslog att vi skulle åka till studentpuben där hon går skola. Det tyckte samtliga lät som en bra idé, och efter två drinkar där blev vi medbjudna på en fest.

Efter taxiåkning, snögubbsinhandling på Shell och lite oklara bilder med diverse statyer kom vi så fram till festen. Där insåg jag min begränsning och började dricka vatten. Efter diverse dansande, brottning och mycket skratt var helt plötsligt klockan halv fem på morgonen. Vi erbjöds skjuts av en turk som var på festen, och efter många om och men gick vi med på det. På vägen var det allsång, galen körning och ja... galet!

Klockan 5 dog jag och Caroline isäng.

Lördag:
I någon svag stund hade jag lyckats säga att jag skulle följa med Caroline på hennes väninnas födelsedagsbrunch. Så klockan 10 blev jag väckt, och klev under stora protester upp ur den ack så bekväma sängen. Brunchen var mycket god, och när vi kom tillbaka från den dog vi isäng och sov till klockan 21.
Resten av kvällen tittade vi bara på TV och tog det lugnt.

Söndag:
I söndags klev vi upp rätt sent, och spenderade en stor del av förmiddagen till att bara titta på TV och slappa, för det tyckte vi att vi var värda.

Kring 16-tiden åkte jag in till Köpenhamn för att möta Anders. Vi promenerade omkring, satte oss på ett café och hyggade oss, och kom till slut fram till att vi skulle se bio och äta middag. Bion blev 1408, vilket var en riktigt creepy film som jag sedan ångrade att jag valt!

Efter det blev det en snabb middag på donken, och en väldigt långsam promenad tillbaka till tunnelbanan.

Måndag:
När jag slog upp ögonen igår hade Caroline redan gått till jobbet. Så jag satt och mös i hennes soffa till 15-tiden, då jag åkte in till CPH för att möta upp Helena som då kom med tåget från Billund. Det var väldigt intressant att hitta rätt buss att åka in. Men naturligtvis lyckades jag, eftersom jag är bäst.

Helena och jag är nog kanske inte världens mest lyckade människor, speciellt inte i kombination. Men shit vad vi är roliga. När vi väl kom fram till flygplatsen var vi naturligtvis ute i sista sekunden, och fick springa för att hinna checka in. Fem minuter till godo dock, vill jag tillägga. Vi skrattade lite och förundrades över hur folk faktiskt kunde missa planet EFTER de har checkat in. Sen gick vi i godan ro och kollade tax-free, köpte något att dricka, och vips - var det bara 15 minuter kvar tills planet skulle lyfta. Det var då vi insåg att vi hade ungefär en kilometer kvar till gaten. GAH! Så fick vi springa igen och hann precis fram innan gaten stängde. Heja oss.

Det var en mycket lugn flygtur, vi sa inte så mycket. Så landade vi och hämtade ut vårt bagage. Naturligtvis tog vi en bagagevagn, eftersom min väska var så tung. Vi bestämde oss för att gå från terminal 2 till terminal 4 och ta en kaffe medans vi väntade på bussen som skulle ta oss hem till Norrtälje.

På vägen går man genom en lång tunnel där det plötsligt började spelas fågelkvitter och nåt vattenljud. Lite märkligt, men det var okej. Nästa tunnel innehöll dock lite plingplongmusik som Helena började köra rytmisk dans till. Så skulle jag också vara med och leka, gjorde en piruett med bagagevagnen, och sen kommer jag på den otroligt smarta idén:
I ett tillstånd av tillfällig sinnesförvirring tänker jag helt sonika att jag ska "flyga" lite på vagnen. Katastrof! Om ni aldrig förr sett en bagagevagn kan jag meddela att när man trycker på handtaget så börjar den rulla. Det innebär att i samma sekund som jag trycker ner lite för mycket vikt på handtaget rullar naturligtvis vagnen undan, och eftersom jag naturligtvis också hoppat samtidigt resulterar det följande: vagnen rullar undan och välter, medans jag gör ett magplask rakt ner på det ogästvänliga stengolvet.

Som tur var fanns inga fler i tunneln, utan Helena och jag spenderar en eller annan minut skrattandes på golvet. Jag är ju uppenbarligen inte så smart som jag verkar. ;)

Vi kom fram till slut iallafall. Mer eller mindre välbehållna, efter 4 dagars tillfällig sinnesförvirring.

2007-11-20 @ 16:02:02 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Kryssningar och kundvagnar.

Helt galet!

Igår åkte hela TEC iväg på kryssning med Viking Line. Vilken magisk kväll.

Det började med en liten förfest hemma hos mig, där det dracks lite drinkar och lektes några lekar. Evelina var inte bra. ;) Bussen avgick från campus klockan 15:30, och hade destination Tekniska. Efter många sånger och lite för högljutt pratande ombord på bussen åkte vi vidare med tunnelbanan mot Slussen.

Väl ombord på båten inspekterade vi vår hytt, och insåg rätt snabbt att hytter på däck nummer 2 inte håller speciellt hög klass. Men hey! Lika glada för det var vi. Vår hytt döptes till flabbytt, efter att vi legat och vridit oss i skratt några gånger. Denna hytt beboddes av den enastående kvartetten Helena, Evelina, Sarah och jag. Magiskt! Kunde inte blivit bättre.

Så duschades det, vi gjorde oss i ordning och när vi skulle gå till buffén var vi redan rätt förfriskade (kan också bero på drinken i puben). Restaurangen slog upp sina dörrar klockan 21:00, och TEC-elever strömmade till för att få en stadig grund till det som komma skulle. När vi väl ätit klart upptäckte vi Nicklas kamera som låg kvar på vårt bord. Den tog vi naturligtvis med oss. Det var på väg ner till hytten igen som det hände: KUNDVAGNEN!

Efter några tidigare urspårningar innehållande kryssningar och kundvagnar var vi bara tvugna att återigen göra en klassiker. Så vi tog med oss kundvagnen ner till vårt däck, och så sjöngs det härliga hyllningssånger, kördes runt och filmades. Vagnen fick även följa med in på vår hytt, där det ropades saker som: "ALLA I KUNDVAGNEN, TJALALALALALLLA!" "GOOOO KUNDVAGN!" osv. Bildbevis finns. :)

Detta avbröts när Nicklas kom ner och ville ha tillbaka kameran för att filma när Thomas och Maria skulle sjunga karaoke. Yay. Sen fortsatte kvällen med drinkar, en jävla massa dansande till klassiker som Destination Unknown och Natalie, och en hel del rökande i trappor.

Så började kvällen lida mot sitt slut, och vi bestämde oss för att fyllekäka en bit innan vi gick isäng. Vi hittade stället där mat fanns att inhandla, och där mina vänner jobbade Fredrik - världens mest oförskämda människa.
Det hela började med att Fredrik otåligt stod och trummade med fingrarna på disken medans vi försökte bestämma oss för vad som var ett bra fyllekäksalternativ, varpå jag lägger mina händer på hans, och följande ordväxling följer:
- Vill du vara snäll och bara lugna dig lite, vi är alldeles strax klara.
- Ja, okej. Ja, jag jobbar inte här egentligen.
- Nähä? Vart jobbar du då?
- Jag jobbar i baren där borta. *peka*
- Aha, okej. Är det roligt att jobba där?
- Nja, det är väl okej.
- Okej. Vad har du för slags utbildning för att jobba här?
- Va? Ja, nej jag har ingen utbildning.
- Ah, okej. Då är det kanske därför servicen är så dålig. *le*
- Nja, det beror väl på kunden.
- Ursäkta, vad sa du att ditt namn var?
- Mitt namn? Det är Fredrik.
- Okej, Fredrik.

Okej, jag vet att jag också var dryg, men han började! Tönt. Vi hatar Fredrik på Viking Line. Jag funderar på att reklamera! Sådeså!

Idag var dagen fylld av bakisskratt och härliga människor. När vi kom tillbaka till Norrtälje köpte vi mat på McDonalds och åkte hem till Camilla och Mia för att käka och se film. Riktigt mysigt. Campus life is the shit!

Tack alla underbara människor för en underbar kryssning! :)

Förfest. Helena, Kristofer och Evelina i min soffa.

Helena i kundvagnen! Sjov sjov!

We do it in the kundvagn!