En sån fin dag idag idag idag.
Igår satt jag och försökte skriva någonting här, och kom på att jag verkligen inte hade någonting alls att skriva. Haha. Tvivlar på att folk är intresserade av att höra om hur många fakturor jag kollat idag (över 40) eller hur många mail jag skickat. ;)
Dagarna rullar sakta och säkert framåt, och jag har räknat ut att jag har cirka 6 veckor kvar här innan jag får åka hem en sväng och sen åka till Lanzarote. :) Ser så sjukt mycket fram emot vintersäsongen (förutom kackerlackorna)!
Ikväll ska jag gå ut och äta med Jeanette, som är på besök. Magiskt trevligt, och det är helt galet skönt att kunna prata om ekonomin med någon som verkligen förstår. Vi ska gå på Ola Kala och äta god grekisk mat. Tror jag ska frossa i grekisk sallad, oliver, tzatziki och eventuellt lite kalamares. Yum yum! :)
I övrigt såg mitt kontor ut som rena bombnedslaget idag, och då passade produktionschefen för Apollo på att kika förbi. Jag ba: Heeeeeej!
Det är sjukt varmt här nu. Tror det är 30 grader ute nu, klockan nio på kvällen. Helt stört. Man kan typ inte ha på sig kläder utan att avlida. Men jag klagar inte. ;)
Som vanligt är det inte tjejen i filmen som skrivit brevet.
Ja just! Kom på mig själv idag med att dricka kaffe, ha igång p4 Västerbotten och sjunga med till Östen med resten - Hon kommer med solsken till mig. Ett tecken på att jag saknar Sverige lite för mycket. ;)
Dagens bloggtips: http://eph.blogg.se/
En snabbis!
Här kommer ett snabbt inlägg innan jag ska iväg till flygplatsen.
Igår hade jag ett litet breakdown och kände att jag ville bara hem. Sån där högsäsongsdepression som mer eller mindre alla får. Som tur var fanns familj och vänner där för mig, klockan ett på natten, när jag fick för mig att skicka iväg några sms. Många kloka ord senare kunde jag somna och sova helt okej hela natten.
Idag har det varit galet här. Massor att göra. Tror jag skickar en miljard mail varje dag. Det känns så iallafall! Men kul, oj så kul.
Har jag tur kommer två av mina schyssta brudar från Norsjö ner i september, vilket skulle vara magiskt nice! Tina och Elin - ni vet vart jag finns! ;)
För övrigt vill jag hylla min vän Elin som äntligen tagit fulla steget ut och blivit en tönt - hon har skaffat sin första blogg. Grattis till att ha blivit av med bloggoskulden säger vi till Elin, och så vill vi att alla tittar in på http://eph.blogg.se/ - kanske världens bästa blogg! :)
Ikväll ska jag, efter att redan ha jobbat 8 timmar, iväg ut till flygplatsen. Monday bloody monday, som jag brukar säga. Mycket jobb, men sjukt kul som sagt.
Saknar er alla där hemma!
Igår hade jag ett litet breakdown och kände att jag ville bara hem. Sån där högsäsongsdepression som mer eller mindre alla får. Som tur var fanns familj och vänner där för mig, klockan ett på natten, när jag fick för mig att skicka iväg några sms. Många kloka ord senare kunde jag somna och sova helt okej hela natten.
Idag har det varit galet här. Massor att göra. Tror jag skickar en miljard mail varje dag. Det känns så iallafall! Men kul, oj så kul.
Har jag tur kommer två av mina schyssta brudar från Norsjö ner i september, vilket skulle vara magiskt nice! Tina och Elin - ni vet vart jag finns! ;)
För övrigt vill jag hylla min vän Elin som äntligen tagit fulla steget ut och blivit en tönt - hon har skaffat sin första blogg. Grattis till att ha blivit av med bloggoskulden säger vi till Elin, och så vill vi att alla tittar in på http://eph.blogg.se/ - kanske världens bästa blogg! :)
Ikväll ska jag, efter att redan ha jobbat 8 timmar, iväg ut till flygplatsen. Monday bloody monday, som jag brukar säga. Mycket jobb, men sjukt kul som sagt.
Saknar er alla där hemma!
Ett recept på en ytterst värdelös vecka.
Okej, nu ska ni få höra om min vecka.
Först och främst har agenten här och i Parga skrikit på mig i omgångar för diverse anledningar, och jag har varit riktigt stressad över det.
Sen fortsatte det i onsdags med en fet flygförsening. I efterhand så kan man ju tycka att allt gick relativt smärtfritt, men just då gick bara allting fel. Nåja, det ordnade sig.
Det blev fredag, och där gick jag och trodde att världen var på väg på plats igen. Det ska man aldrig tro! Helt plötsligt blir jag informerad om att mitt ex och en tjej ur min klass har träffats i fyra veckor och nu är tillsammans. Jaaaa-happ! Fyrkanten i bröstet börjar bli ordentligt stor nu.
Så åker jag iväg till Parga för att fixa lite med ekonomin igår. Tänkte att det skulle vara skönt att komma iväg en sväng. Så sitter Sofia och jag på kontoret och konstaterar rätt snart att vi har en dålig vecka. När vi sen ska åka från kontoret toppar jag alltihopa genom att, på väg ut från min parkeringsplats, svänga rakt in i sidan på en passerande bil.
TA-DAAAAA!
Där, mina goda och sämre vänner, har ni receptet på en ytterst shitty week.
Det enda som gjorde den lite lättare var att i fredags, efter att jag spenderat ungefär 20 minuter på att bara stå i min dusch och gråta, så ringer det i min telefon. Jag svarar och möts av ett skrik från alla mina kära Norsjövänner. Ibland är det som att saker är menade. Saknar er! Ni är bäst!
Först och främst har agenten här och i Parga skrikit på mig i omgångar för diverse anledningar, och jag har varit riktigt stressad över det.
Sen fortsatte det i onsdags med en fet flygförsening. I efterhand så kan man ju tycka att allt gick relativt smärtfritt, men just då gick bara allting fel. Nåja, det ordnade sig.
Det blev fredag, och där gick jag och trodde att världen var på väg på plats igen. Det ska man aldrig tro! Helt plötsligt blir jag informerad om att mitt ex och en tjej ur min klass har träffats i fyra veckor och nu är tillsammans. Jaaaa-happ! Fyrkanten i bröstet börjar bli ordentligt stor nu.
Så åker jag iväg till Parga för att fixa lite med ekonomin igår. Tänkte att det skulle vara skönt att komma iväg en sväng. Så sitter Sofia och jag på kontoret och konstaterar rätt snart att vi har en dålig vecka. När vi sen ska åka från kontoret toppar jag alltihopa genom att, på väg ut från min parkeringsplats, svänga rakt in i sidan på en passerande bil.
TA-DAAAAA!
Där, mina goda och sämre vänner, har ni receptet på en ytterst shitty week.
Det enda som gjorde den lite lättare var att i fredags, efter att jag spenderat ungefär 20 minuter på att bara stå i min dusch och gråta, så ringer det i min telefon. Jag svarar och möts av ett skrik från alla mina kära Norsjövänner. Ibland är det som att saker är menade. Saknar er! Ni är bäst!