Seven days of falling.
När man som bäst lunkar på i någon form av stilla slentrianvardag så glider Livet in och höfttacklar en i nittio graders vinkel. Eller i hundrasjuttiofyra graders vinkel. Eller något helt annat gradantal för den delen. Det vet man aldrig förrän efter man klivit upp igen och ser vart man landat. Så står man där på en helt annan plats, ser sig förvirrat omkring... och säger "aj".
Här är det inte riktigt läge att bli förbannad, eller ledsen heller för den delen. Nej efter en livstackling gör man bäst i att väldigt samlat borsta av sig och vandra vidare på den nya stigen som om ingenting har hänt. Dock först efter att dammet som virvlats upp i fallet har lagt sig. Annars virrar man lätt bort sig ännu mer.
Efter en tids promenad kan det dock vara en god idé att slå sig ner, exempelvis på en sten, en bänk eller annan sittvänlig yta och tänka efter vad som egentligen hände. "Hur fan hamnade jag här?" kan tillexempel vara en ytterst befogad fråga. Kom ihåg att svaret inte alltid är uppenbart. Det kanske inte ens finns ett svar. Men frågan måste ändå få finnas.
Så kanske man kommer fram till att detta trots allt var en helt okej väg, och att man nog trivs på den. Så lunkar man på igen i sin nya lilla vardag... tills en dag då livet dyker upp och höfttacklar en i okänt gradantal...
Om underhåll.
Jag ska bättra mig.
Livet leker.
"Som om jag föddes till den jag måste bli."
Nu är det dags!
Studentifikation.
Nu blir det till att göra klart utbildningen, vilket innebär att jag ska läsa två kurser från och med igår och fram tills sista januari. Dock känner jag mig inte riktigt som en student ännu, utan det var mest konstigt att inte ha ett jobb att stiga upp till imorse.
Har dock placerat mig strategiskt på biblioteket här i Sollentuna. Wish me luck!
Måndag morgon...
För att komma igång ordentligt och få en bra start på veckan är det viktigt att vara kreativ om morgonen. Därför knåpade jag ihop följande historia. Är faktiskt rätt nöjd!
Nu: dags att ta itu med de 17 mail jag fått under helgen...
Tant, tönt, höst.
En sån gång vill man gärna tro att man kommer vakna klockan 04:00 och spritta av energi, ta en joggingrunda på morgonkvisten och ha oceaner av tid till att äta frukost och promenera till bussen. Denna gång vaknade jag strax efter 07:00 och var framme på jobbet strax innan nio.
Igårkväll var det fotboll, och eftersom jag hade en natt med nästan 12 timmars sömn i ryggen trodde jag naivt att jag utan problem skulle hålla mig vaken. Klockan 22:00 låg jag ihopkrupen under en filt i soffan och sussade sött.
Denna gång vaknade jag 02:20 och steg upp för att gå isäng.
Kan berätta att det inte alls var sprittande enkelt att kliva upp ur sängen imorse heller.
Ikväll blir det seriespel gånger två i beachvolleyhallen i Södertälje. Magiskt kul, och jag ser fram emot det även om jag kommer landa på Ulvsäters tidigast 23:45. Men imorgon är det fredag, och det betyder att jag har en hel helg till att vara tant! Gå isäng tidigt, kliva upp vid 7, promenera, mysa, dricka kaffe och lyssna på melodikrysset.
Idag är det för övrigt magiskt fint väder här i Stockholm. Soligt, fint och kyligt. Personligen kallar jag det höst, men här heter det tydligen vinter. Skumt.
Rånet i Stockholm...
Imorse såg jag dessutom en bild på det. Helt fantastiskt! Var tvungen att lägga upp den här, bara för att det är så häftigt!
Nyp-on?
Hela veckan har min kollega Rickard gått omkring och nypt mig i armen ett par gånger om dagen. Även om detta kanske inte låter speciellt trevligt så tycker jag personligen att det är trevligt att få mig ett nyp!
Och appropå nyp hittade jag ett nyponte här på jobbet idag. Vilken magi, tänkte jag och gjorde mig en stor härlig kopp av vad jag tänkte skulle smaka som varm nyponsoppa. Efter ett litet tag spred sig sakteliga en märklig doft, och efter att ha smakat på drycken stod nederlaget klart. Istället för barndomsminnen av nyponsoppa blev det en annan form av barndomsminnen... tror jag... Teet smakade nämligen väldigt lite som nypon, och desto mer som jag tänker att bröstmjölk smakar.
Vilken besvikelse.
Lönehelg!
I Sverige är detta en helg då barer, diskotek och liknande vanligtvis fylls till både bredd och brädd. (Tänk Magnus Uggla - Kung i baren.) Efter 17-tiden idag beger sig människor på after work och senare ut i natten för att använda sitt VISA (eller Mastercard för den delen) till bristningsgränsen och roa sig mer eller mindre kungligt. Utan eftertanke bjuder man laget runt och dricker varandra till. Att detta sen eventuellt innebär att man får spendera resterande 29 dagar av månaden ätandes nudlar förträngs för denna kväll. Den 25:e. När man är rikast i världen.
Vill bara tillägga att undertecknad ska fira denna kväll iförd mjukisbyxor. Tvättandes. Mysandes. Hon ska nämligen upp klockan 04:45 imorgon och köra bil. Lönehelg - släng dig i väggen!
Tidsoptimism.
Shit, vad tiden går fort...
Spänning...
avstämning...
verifikationspärm...
kontrollräkenskap...
Är det inte så du ryser av välbehag?
Slut. Snus.
Jag försöker sluta snusa.
Fråga mig inte varför. Jag tyckte bara det verkade som en bra idé. Börjar dock fundera på hur beroende man egentligen är av detta guld i påsform. Inhandlade nämligen en dosa Onico och drog igång med att varva det med mitt älskade General White. Detta har resulterat i att jag MEST snusar Onico, och nyss när jag la in en General White så domnade mina kinder bort. Starka grejer det här.
Förresten är Luns äntligen uppe! Vi gillar Luns. LUNS!
Tack och bock!
I lördags var det inflyttningsfest i vår lägenhet, och det kom folk från när och fjärran för att deltaga på tillställningen. På något vänster lyckades vi duka upp för 14 personer i vårt lilla kök, och sen rullade folk in under hela kvällen. Vi hoppade studsmatta, bastade, drack varandra till, dansade och hade allmänt magiskt kul. Personligen tackade jag för mig vid kvart över fem, och övriga var inte långt efter.
Vi håller visserligen fortfarande på med saneringen, men det går sakta men säkert framåt.
Imorgon blir det sensommarfest med jobbet, och på lördag är vi inbjudna till en storslagen kräftskiva hos Marcus. Detta ser vi fram emot med glädje, och det ska bli intressant att gå på min allra första bjudning av detta slag! Innan dess ska hattar inhandlas och planer smidas.
Vill återigen passa på att tacka alla som var med i lördags för en lyckad fest! Kul att ni kom, och ni är alltid välkomna tillbaka till oss.
Pajad.
Från och med imorgon är vårt schema fullspäckat med trevligheter såsom middag med vänner, ståuppkomik, tjejmiddag och heldag på IKEA. Får se hur det går med min växande förkylning som jag mer eller mindre lyckat försökt ignorera ända sedan förra helgen. Tänker att det är lite som med disk, myggbett och väckarklockor - om man låtsas att de inte finns så försvinner de efter ett tag!
Bjuder avslutningsvis på en bild på mina fina muffinsar!
En dag i taget.
Efter att ha varit mig själv i några år nu börjar jag vänja mig vid att saker händer som mest troligt aldrig skulle hända någon annan. Vi kan ju börja med en morgon ur mitt liv denna vecka:
Vaknade några gånger under morgonen av min väckare, men fortsatte snooza. Vaknade sedan igen av att det small till - då hade jag lyckats knuffa ner min dator från den plats i sängen där den så fint hade legat hela natten. Nåja, det må väl vara, tänkte jag precis innan det slog mig hur mycket klockan egentligen var.
Flög upp ur sängen och skyndade mig allt jag kunde med påklädning, tandborstning och diverse andra morgonrutiner. När allt var klart skulle bara handväskan hämtas, så jag gick in på mitt rum och upptäckte till min stora irritation att datorn hade ramlat rakt på vattenglaset som jag så strategiskt placerat bredvid sängen kvällen innan, och slagit ut det rakt i handväskan. Crap!
Nåja, vad göra! Tog handväskan, kastade en handduk över resterande vatten på golvet och insåg att det nog var tid att löpa till bussen. Under den korta (600 m) promenaden tog jag upp telefonen för att kolla exakt hur bråttom jag egentligen hade - varpå jag naturligtvis tappar telefonen i backen. Det var här jag skrek ett könsord så det ekade ut över vårt villaområde.
Turligt nog löpte jag sista biten och hann med bussen iallafall!
I övrigt har jag inte bara en, utan TRE, gånger denna vecka varit med om att busschauffören "glömt" min hållplats. Detta trots att jag tryckt på stoppknappen. Kan någon ge mig oddsen på det?
Vill dock tillägga att det även har hunnits med lite studsmattehoppande, mysiga kvällar på vår gård, gitarrspelande, öppenspiseldande och andra glada ting. Tror den där Anna är en bra grej!
Är detta sant?
Vet inte vad ni tycker,
Flytta hit och flytta dit...
Nu är det en och en halv dag kvar ungefär innan Anna kommer ner, och jag längtar som aldrig förr. Då kan vi ställa in grejer, fixa och trixa, skriva en att-köpa-på-IKEA-lista och ordna vårt gemensamma hem. Och lotta om vem som ska bo vart. Det är kanske en fördel innan vi börjar ställa i ordning alla grejer!
Rätt soft att internet funkar här nere idag. Igår höll jag nämligen på avlida av uttråkning utan både TV och internet.
Imorgon efter jobbet ska jag städa ur lägenheten på söder. Inte så att jag skriker av glädje, men det är sånt som måste göras. När det är klart har jag verkligen flyttat på riktigt, och då är det bara att se framåt.
Har börjat bjuda in folk hejvilt till inflyttningsfesten som kommer hållas 22:a augusti också, och det ska bli så magiskt kul! Underbart!
Nä, om man ska ta och provelda i öppenspisen kanske?
Hoj!
Idag håller jag på flytta. Om man
Idag håller jag på flytta. Om man bor på fjärde våningen måste man dock packa lite kreativt ibland. Som här, när Mia fick åka hiss med typ alla saker!
Såhär ser det ut under mitt skrivbord...
Såhär ser det ut under mitt skrivbord. Under HELA mitt skrivbord. Vad har jag gjort? Är jag en skog? Smygbävrar jag om kvällarna? Detta måste utredas...