Fuerteventura
På måndag åker jag tillsammans med min klass iväg till Fuerteventura i tre veckor för en reseledarutbildning. Det ska bli otroligt roligt och jag ser mycket fram emot det.
Ikväll snöar det här i Nortan. Riktigt mysigt faktiskt. Såg en dokumentär på tvåan om ett band som heter Calaisa. Namnet må vara riktigt töntigt, men de har en riktigt bra låt. Storm. Dra hem den vetja!
But when you take me by your side
you love me warm you love me
and I should have realized I
had no reason to be frightened
But I am ready for the storm
Yes I'm ready
I am ready for the storm
I'm ready for the storm
Spanien - Here I come!
Ikväll snöar det här i Nortan. Riktigt mysigt faktiskt. Såg en dokumentär på tvåan om ett band som heter Calaisa. Namnet må vara riktigt töntigt, men de har en riktigt bra låt. Storm. Dra hem den vetja!
But when you take me by your side
you love me warm you love me
and I should have realized I
had no reason to be frightened
But I am ready for the storm
Yes I'm ready
I am ready for the storm
I'm ready for the storm
Spanien - Here I come!
Om bananer och snö... i snö... med... äh!
Jahaja, johoja. Då var man tillbaka nere på sydligare breddgrader igen. Trevligt, konstigt, märkligt, skönt, ptja... alla möjliga känslor. Saknar dock snön litegranna faktiskt. Det var mysigt att kunna ta på sig täckbyxor, schyssta skoterskor och mössa för att ta en liten promenad till affären.
Vill du veta om min dag har jag gjort följande:
Vaknat.
Gått en morgonpromenad.
Ätit lunch med Evelina.
Gått skola.
Ätit middag.
Sprungit en vända.
Fikat.
Såja. Sen har jag lyssnat på Tracy Chapman också. Hon är allt bra hon.
Idag saknar min blogg egentligen mening och mål. Kan dock passa på att gnälla lite på tjockisen i sätet framför mig på planet ner igår. (Nej, att vara PK är inte min grej) Inte nog med att han valde att fälla ner sitt säte innan jag ens hunnit tänka tanken att dricka upp mitt te, nej flygvärdinnan var tvungen att be honom fälla upp stolsryggen inför landning. Väl nere på marken gjorde han något riktigt weird: Han fällde ner stolsryggen IGEN! Jävla spån. Var så sugen att ge honom en välplacerad spark på smalbenet.
Hursomhelst avslutar jag detta med lite Jack's Mannequin:
I'm on the verge, I'm on the verge
Unraveling with every word
With every word you say, make me believe
That I won't feel your tires on the street
As I'm finding the words... you're getting away
I come undone, oh yes, I do
Just think of all the thoughts wasted on you
And every word you say, say something sweet
Cause all I taste is blood between my teeth
As I'm finding the words... you're getting away
(I wake up to find it's another
Four aspirin morning, and I dive in
I put on the same clothes I wore yesterday.
When did society decide that we had to change
And wash a t-shirt after every individual use:
If it's not dirty, I'm gonna wear it.
I take the stairs to the car
And there's fog on the windows.
(And I'm Fighting the words...)
I need caffeine in my blood stream,
I take caffeine in the blood stream.
I grip the wheel and all at once I realize:
(And you're getting away...)
My life has become a boring pop song
And everyone's singing along.)
Vill du veta om min dag har jag gjort följande:
Vaknat.
Gått en morgonpromenad.
Ätit lunch med Evelina.
Gått skola.
Ätit middag.
Sprungit en vända.
Fikat.
Såja. Sen har jag lyssnat på Tracy Chapman också. Hon är allt bra hon.
Idag saknar min blogg egentligen mening och mål. Kan dock passa på att gnälla lite på tjockisen i sätet framför mig på planet ner igår. (Nej, att vara PK är inte min grej) Inte nog med att han valde att fälla ner sitt säte innan jag ens hunnit tänka tanken att dricka upp mitt te, nej flygvärdinnan var tvungen att be honom fälla upp stolsryggen inför landning. Väl nere på marken gjorde han något riktigt weird: Han fällde ner stolsryggen IGEN! Jävla spån. Var så sugen att ge honom en välplacerad spark på smalbenet.
Hursomhelst avslutar jag detta med lite Jack's Mannequin:
I'm on the verge, I'm on the verge
Unraveling with every word
With every word you say, make me believe
That I won't feel your tires on the street
As I'm finding the words... you're getting away
I come undone, oh yes, I do
Just think of all the thoughts wasted on you
And every word you say, say something sweet
Cause all I taste is blood between my teeth
As I'm finding the words... you're getting away
(I wake up to find it's another
Four aspirin morning, and I dive in
I put on the same clothes I wore yesterday.
When did society decide that we had to change
And wash a t-shirt after every individual use:
If it's not dirty, I'm gonna wear it.
I take the stairs to the car
And there's fog on the windows.
(And I'm Fighting the words...)
I need caffeine in my blood stream,
I take caffeine in the blood stream.
I grip the wheel and all at once I realize:
(And you're getting away...)
My life has become a boring pop song
And everyone's singing along.)
Om tillfällen och tacksamhet.
Det är konstigt det där...
Igårkväll bestämde jag mig för att det var dags att ta en morgonpromenad. Så idag (kring klockan 12) när mina ögon äntligen öppnades helt hoppade jag upp ur sängen och begav mig ut. Men just innan dörren skulle öppnas och det första steget ut i det snöiga och kalla norrlandsklimatet skulle tas stannade jag upp och gjorde någonting man aldrig kan göra för mycket av: Var tacksam. Jag tackade min lyckliga stjärna att mina ben fungerar och gör det möjligt att gå, springa, hoppa och skutta.
Sen glömdes tacksamheten naturligtvis bort, men tanken hade då funnits där iallafall.
Idag dog en vän till min vän. Det är obegripligt och orättvist. Och det gör ont. Det är otroligt svårt att veta vad man ska säga i ett sådant läge, förutom att man beklagar sorgen.
Det är gånger som denna man verkligen börjar tänka över saker och ting. Överallt i världen finns osagda saker och ting. Kanske ett "Du betyder mycket för mig", "Tack för att du finns." eller helt enkelt ett "Jag uppskattar dig".
Kanske har jag varit dålig på att berätta för mina nära och kära hur mycket de betyder, hur mycket jag behöver dem och hur mycket de tillför och berikar mitt liv. Ibland är det svårare att säga det, och ibland är det totalt omöjligt. Kanske har även du svårt att berätta det för dem du älskar. Men kanske, bara kanske, är det här dagen då du gör det ändå. Tänk på det lite extra ikväll. Vilka borde få veta att du håller av dem? Ta tillfället i akt och säg det.
Och var tacksam, det gör dig mer ödmjuk. Kanske kan du tacka för att du fick mat på bordet, att du hade råd att betala hyran, att ditt hjärta slår, eller helt enkelt att dina ben går springa, hoppa och skutta med...
Igårkväll bestämde jag mig för att det var dags att ta en morgonpromenad. Så idag (kring klockan 12) när mina ögon äntligen öppnades helt hoppade jag upp ur sängen och begav mig ut. Men just innan dörren skulle öppnas och det första steget ut i det snöiga och kalla norrlandsklimatet skulle tas stannade jag upp och gjorde någonting man aldrig kan göra för mycket av: Var tacksam. Jag tackade min lyckliga stjärna att mina ben fungerar och gör det möjligt att gå, springa, hoppa och skutta.
Sen glömdes tacksamheten naturligtvis bort, men tanken hade då funnits där iallafall.
Idag dog en vän till min vän. Det är obegripligt och orättvist. Och det gör ont. Det är otroligt svårt att veta vad man ska säga i ett sådant läge, förutom att man beklagar sorgen.
Det är gånger som denna man verkligen börjar tänka över saker och ting. Överallt i världen finns osagda saker och ting. Kanske ett "Du betyder mycket för mig", "Tack för att du finns." eller helt enkelt ett "Jag uppskattar dig".
Kanske har jag varit dålig på att berätta för mina nära och kära hur mycket de betyder, hur mycket jag behöver dem och hur mycket de tillför och berikar mitt liv. Ibland är det svårare att säga det, och ibland är det totalt omöjligt. Kanske har även du svårt att berätta det för dem du älskar. Men kanske, bara kanske, är det här dagen då du gör det ändå. Tänk på det lite extra ikväll. Vilka borde få veta att du håller av dem? Ta tillfället i akt och säg det.
Och var tacksam, det gör dig mer ödmjuk. Kanske kan du tacka för att du fick mat på bordet, att du hade råd att betala hyran, att ditt hjärta slår, eller helt enkelt att dina ben går springa, hoppa och skutta med...